Våren är här och vi firar Våffeldagen med både klassiker och moderna recept, även kuriosa om vad är historian bakom dagen.
Våffla med sylt och vispad grädde
Förr kallades denna dag – som var en helgdag – för Vårfrudagen (tidigare Frue dag i Skåne efter titeln Vår Fru för jungfru Maria. I Sverige har vårfrudagen i folkmun omformats till våffeldagen, vilket gett upphov till seden att äta våfflor denna dag. Våffeldagen är alltså fortfarande den 25 mars, trots att det svenskkyrkliga kyrkoårets helgdag flyttats till närliggande söndag.
Samma dag som vårfrudagen – Jungfru Marie bebådelsedag
Vårfrudagen, Jungfru Marie bebådelsedag, är en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början och infaller 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesus nedkomst. Enligt evangelierna fick jungfru Maria denna dag av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande.
Våffeldagen kommer från en felsägning
Man tror att namnet våffeldag kommer från att vårfrudag uttalades felaktigt. Det blev till vafferdag, och därifrån gick det i vissa dialekter sedan över till vaffeldag, och vaffla är ju en äldre variant av ordet våffla. Därmed var våffeldagen född. Dessutom passade våffla bra den här tiden på året då man förr i tiden hade större tillgång till ägg och mjölk efter vintern.
Varför firar vi våffeldagen?
Vårfrudagen användes för väderspående och betraktades som en vädermässig vändpunkt. Så mycket snö som det fanns på taken denna dag, skulle det också finnas på marken till Valborg.
Religiös koppling till våfflan
Något att göra med Jungfru Maria har våfflan alltså inte, däremot finns en annan religiös koppling. De första våffeljärnen var en utveckling av oblatjärnen, som användes för att baka oblater till nattvarden.
När våfflorna började bakas på kontinenten på 800-talet, eller tidigare, skedde det som så mycket annat först i klostren.
När började vi äta våfflor?
Våfflor har medeltida anor, men den moderna våfflan är (i likhet med semlan) ett arv från sent 1800-tal. Ingredienserna vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt utgjorde ofattbara lyxvaror för de flesta i det svenska bondesamhället.
Våfflor – höjden av lyx och elegans
På 1700-talet sågs våfflor som höjden av lyx och elegans. Bellman nämner många olika bakverk och maträtter i ”Fredmans Epistlar”, men två bakverk står ut tydligt – våfflor och struvor, vilka nämns hela fem gånger vardera.
Frasvåfflor:
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
4,5 dl mjölk
100g smör
0,5 tsk strösocker
2 krm salt
Äggvåfflor:
4 dl vetemjöl
0,5 tsk salt
1 tsk bakpulver
100g smör
5 dl mjölk
2 ägg
Våffelsmet med fullkorn till matvåfflor
1 dl vetemjöl
2,5 dl grahamsmjöl (kan bytas mot vetemjöl)
2 tsk bakpulver
4 dl mjölk
100g smör
0,5 tsk salt
1 krm socker
Matvåfflor med mineralvatten:
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
3 dl mjölk
1 dl mineralvatten
100g smör
0,5 tsk salt
1 krm socker
Glutenfri våffelsmet:
4 dl majsstärkelse
2 tsk bakpulver
1 tsk salt
2 msk kokossocker
4 dl mjölk
4 ägg
2 msk olja