Lax är en fisk som har en lång historia i de nordiska länderna. Den stärker immunförsvaret, bra proteinkälla, viktig mängd vitamin D. Och det är enkelt att tillaga. Såhär gör du
Krämig och Läcker Laxlasagne
Receptet gäller för 4 port
500 g laxfilé
4 dl crème fraiche fetaost & soltorkade tomater
1 dl mjölk
4 dl pastasås tomat&crème fraiche
12 lasagneplattor
60 g babyspenat
2-3 dl riven ost mozzarella
Såhär tillagar du laxen
Sätt ugnen på 175°.
Skär laxen i ca 1 cm tjocka skivor. Rör ihop crème fraiche och mjölk. Varva pastasås, lax, lasagneplattor och spenat i en smord ugnssäker form, ca 20×30 cm.
Börja och avsluta med crème fraiche. Strö över osten och grädda lasagnen i mitten av ugnen ca 30 min.
Enklare än så blir det inte!
Hur lever den vilda laxen
Laxen är en havsvandrande fisk (anadrom), med anpassningsförmåga till skiftande salthalten i vattnet. Det är därför den finns i Stockholms Ström. Efter ett till fyra år i havet vandrar den könsmogna laxen tillbaka till sitt födelse vatten för att leka och väger då mellan ett och fyra kg. Lax som återvänder redan efter ett år betecknas ”börling” eller ”grilse”. Resan uppströms vattendragen är strapatsrik, med starka forsar och laxtrappor. Efter leken är laxen utmärglad och utmattad och närmast driver ut till havs igen under vinter och tidig vår. Den utlekta laxen betecknas ofta ”besa” eller ”vraklax”.
Leken och yngel perioden
När de når sina födelse vatten under sommarhalvåret (maj–oktober) antar de lekdräkt: den silverglänsande färgen mörknar till grågrönt med röda inslag och slemhinnan utanpå fjällen tjocknar. Hannarnas underkäkar växer och bildar en ansenlig krok, vilken förhindrar honom att stänga käften.
Laxen leker på grunda grusbottnar i strömmande vatten. Ynglen, som kallas stirr, stannar kvar två till fyra år i vattendraget varefter de vid en längd av 15–25 cm betecknas som smolt och vandrar ut i havet.
Laxens kött färgas efter födan
Laxen tillbringar större delen av sitt liv relativt ytligt, på djup mellan 5 och 15 meter, men den gör många men kortvariga djupdykningar när den söker föda, inte sällan ned till 50 meter och ibland ända ned till 200 meter. Den vuxna laxens huvudföda utgörs av större kräftdjur och småfisk medan ynglen livnär sig av larver och kräftdjur. Under lek vandringen uppströms äter laxen vanligtvis inget.
Den atlantiska populationen
Atlantlaxens kött är närmast rött i rått skick och ljuvt rosa i kokt. Det är denna färg som skapat uttrycket laxrosa, vilket beror på innehållet av färgämnet astaxantin. Astaxantin är en karotenoid och en kraftfull antioxidant som bildas naturligt i vissa alger. Ämnet finns också naturligt i bland annat lax, jäst, krill och andra kräftdjur. Astaxantin får man i sig på naturlig väg genom att äta till exempel lax och skaldjur.
Den baltiska populationen
Den baltiska laxen återfinns i Östersjön, för Sveriges del på ost- och sydkusten, med lekvatten i de norrländska älvarna och i Blekinges åar.. Av brist på kräftdjur i bräckt vatten i Östersjön föder sig laxen där främst på strömming och småfisk. Köttet är därför vitt till blekgult.
Fiskevård
En ny epok med lax och havsöring i Stockholms strömmar inleddes i maj 1973 när Stockholms idrottsförvaltning på försök satte ut 500 st 2-åriga havsöringssmolt nedanför Helgeandsholmen. När dessa öringar efter två års tillväxt i havet började återvända till vad dom uppfattade som sitt hemmavatten, gav dom upphov till en hel del fångster hos förvånade sportfiskare.
Det lyckade försöket ledde till att utsättningar i större skala påbörjades 1976, bl a av Fiskeristyrelsen och Vattenfall.Stockholms fritidsförvaltning avsatte från 1980 särskilda pengar förutsättningar, som därmed fick en fastare grund. Senare år har Stockholms stad, Vattenfall och fiskeklubben Strömstararna satt ut ca 20 – 25 000 smolt per år. Föreningen FK Strömstararna har sedan början av 80-talet även ansvaret för fisketillsynen i.