Du är bara till knappt hälften människa, i alla fall om vi räknar i antal celler. En större del av dig är bakterier, virus och svampar. Här ska vi försöka reda ut hur magbakterierna påverkar ditt humör.
Vad gör bakterierna i din mage egentligen?
I din mage finns cirka två kilo bakterier. De hjälper dig bland annat att smälta maten, klura ut vilka näringsämnen du behöver från den, producerar vitaminer och signalsubstanser, hojtar om de behöver något från andra organ eller om det dyker upp något farligt – när balans råder, vill säga.
Magbakterier förr och nu
Ilja Metjnikov, som fick Nobelpriset 1908, noterade under ett kolerautbrott i Paris 1892 att inte alla blev sjuka. Medan andra vid den här tiden såg bakterierna i magen som en giftbehållare, funderade Metjnikov på om de inte snarare var en viktig del av immunförsvaret … Metjnikov dog 1916 och hans tankar om immunförsvaret föll i glömska, och 1928 upptäckte Alexander Fleming penicillinet.
I nära hundra år har vi sedan gjort vårt bästa för att ta kål på så mycket bakterier vi kan. Fler föds med kejsarsnitt, och tillförs inte bakterier från mammans födelsekanal. Färre ammas, och missar de bakterier som annars tillförs den vägen. Vi lever längre ifrån naturen, har mindre kontakt med djur, städar allt effektivare, äter mer raffinerad mat. Och har tillgång till olika sorters antibiotika, förstås. Den tidigare artrika djungeln av bakterier i vår kropp har förvandlats till ett torftigt kalhygge.
Forskning idag visar att obalans i bakteriefloran ökar risken för bland annat övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och inte minst vår mentala hälsa. Men omvänt kan vi ju göra vårt bästa för att hjälpa bakterierna på traven, så att de och vi mår bättre!
Verkmästaren i magen
Forskningen om allt som händer i vår mage är ännu relativt ny, men det står redan klart att Magnus Härenstam i sin sketch från 1980-talet om verkmästaren i magen var något på spåren. Magen reagerar på det mesta vi gör, och agerar därefter, på gott och ont.
Forskarna kallar “verkmästaren i magen” för det enteriska nervsystemet. Det är ett väldigt välutvecklat nät av mer än 100 miljoner nervceller som omsluter matstrupen, magen och tarmarna. Via vagusnerven sker en tvåvägskommunikation med hjärnan, genom signalsubstanser som produceras huvudsakligen i magen. En obalans i signalsubstanserna skapar ofta obalans i både mage och hjärna; låg nivå av signalsubstanser leder ofta till depression och förstoppning, medan hög nivå orsakar oro/ångest och diarréer eller magont.
Magen, vår lyckoproducent?
Framför allt två signalsubstanser tycks vara inblandade i hur lyckliga eller nöjda vi känner oss, dopamin och serotonin.
Dopamin kallas ofta för vårt motivations- och belöningshormon. För låga nivåer förknippas med en känsla av hjälplöshet, brist på motivation och att vi förlorar intresset för saker som annars intresserat oss.
Läkemedel som höjer serotoninnivåerna är idag den vanligaste behandlingen mot depression, även om man inte vet exakt hur det påverkar. Tidigare tänkte man att de låga nivåerna i sig orsakade depressioner, men idag tittar man bland annat på om det kanske är den antiinflammatoriska effekten av serotonin som gör mest nytta, eller om serotonin hjälper oss att bearbeta känslor på ett mer positivt sätt.
Magen, eller framför allt de bakterier som finns i magen, producerar 90 procent av allt serotonin och 50 procent av allt dopamin. När man i en studie slog ut bakterierna i magen på möss minskade deras serotoninproduktion med 60 procent, men när man tillförde bakterier igen gick serotoninproduktionen tillbaka till det normala.
Bädda för balans redan vid frukosten
I boken Secrets of Serotonin skriver Carol Hart hur valet av frukost är särskilt viktigt för att skapa balans i signalsubstanserna. Protein till frukost är på modet, och för den som är orolig eller ångestdriven kan det sänka serotoninnivåerna med 35 procent och på så sätt fungera lugnande. Om du snarare har lätt för att bli deprimerad är det bättre med en stärkelserik frukost, med potatis, sötpotatis, rotsaker, quinoa eller havre, som kan höja serotoninnivåerna med 10 procent. Genom att börja dagen rätt undviker vi att åka känslomässig bergochdalbana.
Fyll sedan på under resten av dagen med prebiotiska livsmedel, sådant som magbakterierna mår bra av, som fullkorn, rotsaker, frukt, grönsaker, nötter, frön, bönor, linser och olika sorters lök. Ju större variation av frukt och grönt vi får i oss, desto större blir variationen i vår bakterieflora.
Tre tips för att förbättra din bakterieflora
Det finns alla skäl i världen att se till att verkmästaren i magen har en så välorganiserad, hälsosam och trivsam arbetsplats som möjligt. Lisa Kilgour, som är nutritionist, ger i sin föreläsning för TEDx, tre tips på hur vi kan äta bättre för att hålla denna vår andra hjärna i balans:
- Grönsakerna är huvudmålet! Vi fokuserar ofta på protein, som till exempel fisk eller kött, och ser resten som tillbehör. Vänd på det. Bakterierna vill ha fibrer, och det finns i grönsaker. Kött är bara tillbehör som du kan äta för att du tycker det är gott.
- Pröva något nytt! För att få en så stark och varierad bakterieflora som möjligt är det bra att variera maten. Bestäm att du ska testa en ny frukt eller grönsak varje vecka under cirka en månads tid varje år. Om två av dessa blir kvar i din vanliga kost har du på fem år lagt till tio nya livsmedel som berikar bakterierna.
- Ät fermenterad mat! Syrade grönsaker, miso, kefir och kombucha – bakterierna i magen älskar dem! De fyller på med bra bakterier och skapar balans, och omskolar också bakterier i magen så de sköter sina uppgifter bättre.