Fyll halva tallriken med frukt och grönsaker. Det är egentligen inte svårare än så, men här nedan listar vi några tips som gör både din kropp och planeten gott.
Dubbelt så mycket grönsaker
Enligt både matpyramiden och Livsmedelsverkets tallriksmodell så bör den gröna maten vara den vi äter mest av, och vi svenskar behöver äta nästan dubbelt så mycket grönsaker som vi gör idag för att nå upp till näringsrekommendationerna. Om vi gjorde det så skulle vi i Sverige kunna reducera vårt individuella klimatfotavtryck med upp till en femtedel. För att balansera om vår kost skulle vi behöva äta sju gånger mindre rött kött och istället fördubbla vårt intag av grönsaker och tiodubbla intaget av baljväxter.
Men är det verkligen så enkelt som att bara äta mer grönt? En stor andel av den svenska konsumtionen av frukt och grönt är importerad och växthusgasutsläppen från transporten av dessa livsmedel är ca 10% av den totala miljöpåverkan. Vill man vara särskilt klimatsmart är det därför klokt att välja närproducerade alternativ när det kommer till just frukt och grönt.
Närproduktion
För att vara ett nordligt land med kallt klimat så finns det förhållandevis mycket grönt som växer här i vårt avlånga land. I Sverige odlas det en mångfald av kålsorter; rödkål, spetskål, svartkål, vitkål, blomkål, grönkål, brysselkål… Dessutom finns det en hel del rotsaker, bladgrönsaker, lökväxter och stjälkgrönsaker; alla vilka kan ge färg åt din tallrik och är bra både för din kropp och för klimatet.
Dessutom finns det gott om frukter som odlas i Sverige och även om många är säsongsbetonade så är det mycket som är tillgängligt för vem som helst. Tack vare allemansrätten så kan vem som helst gå ut i skogen och plocka blåbär, lingon, hallon, björnbär, hjortron och smultron. Och glöm inte de svenska äppelsorter som pryder butikernas hyllor nästan året runt!
Problematiska trender
Mat, precis som det mesta, tenderar att gå i trender, som t.ex. superfoods som goji, acai och quinoa. Problemet med mattrender är att vi som konsumenter skickar en signal till producenterna om en ökad efterfrågan, vilket leder till en ökad produktion av de trendiga råvarorna. Detta kan ha en direkt skadlig effekt på lokala ekosystem, som t.ex. i Peru och Bolivia, där de senaste tio åren med quinoaplantage har ödelagt stora delar av den lokala floran och faunan.
Försök därför att välja närproducerade alternativ till maten som trendar just nu. Quinoa kan t.ex. bytas ut till svenskt matvete och goji och acai kan enkelt väljas bort till fördel för svenska bär, vår naturs egna superfoods.
Importerade råvaror belastar inte bara klimatet med transportutsläppen, utan även ursprungsländernas mark- och vattenresurser, liksom den biologiska mångfalden. I Sverige besprutas inte frukt och grönt lika hårt som i andra länder, våra mark- och vattenresurser är relativt goda och vi har dessutom strängare regler för eko-märkning som t.ex. KRAV. Om du ändå måste välja utlandsproducerade råvaror så välj FairTrade.
Fula grönsaker och skrynkliga paprikor
Sist men inte minst så finns det två tumregler du bör följa oavsett om du köper inhemska eller importerade råvaror. Den ena kan vi kalla för “Nollsvinnspolicyn”; Ta vara på allt i kylen, inklusive den där skrynkliga paprikan i lådan längst ned. Du kan använda den i en soppa eller gryta utan att det smakar annorlunda. Försök också att köpa fula grönsaker som andra ratar i butiken – en handfull fula frukter kan bli en supergod smoothie eller en burk härlig sylt. Idag slängs en tredjedel av all mat som produceras och det är kanske den värsta klimatboven av dem alla.
Den andra tumregeln är att samåka med vänner eller familj till affären, eller ännu bättre; cykla, gå eller åka kommunalt om du har möjligheten. Att ensam ta bilen till en gård fem mil från hemmet för att köpa ett kilo närproducerad råvara kan släppa ut mer än en fullastad lastbil för samma kilo råvara skulle göra på 9000 mil.
Vårt beteende kring hur vi handlar maten spelar alltså minst lika stor roll som valet av livsmedel.