Scampi, Gambas, Tigerräkor och Jätteräkor. Denna räka går under många namn, men oavsett benämning är den lika miljöfarlig. För några år sedan bedrev naturskyddsföreningen en kampanj som fick en betydande mängd butiker, restauranger och privatpersoner att bojkotta räkan – men den har sakta men säkert börjat hitta sin väg tillbaka in i frysdiskarna.
Den här räkan smakar väldigt bra att grilla och därför vill vi nu inför grillsäsongen passa på att, vänligt, påminna våra läsare om varför dessa räkor inte bör konsumeras.
Milsvid mangroveskog förvinner
När man odlar jätteräkor i tropikerna så görs detta i gigantiska bassänger, och för att få plats med odlingarna avverkas stora mängder med mangroveskog. Mangroveskog (även känt som mangroveträsk) är olika buskar och träd som lever i tidvattnet kring tropiska och subtropiska regioner i hela världen. I dessa träsk lever allt från fiskar till skaldjur och reptiler naturligt, och mangroveskogarna i världen fyller en stor funktion för dessa arter. Man skulle därför kunna jämföra avverkningen av mangroveskog med skövlandet av regnskog.
Eftersom att mangroveskogen avverkas försämras även syrehalten i vattnet, och för att hålla odlingarna vid liv krävs det därför att syre tillförs till vattnet – och detta görs med hjälp av stora pumpar som drivs av diesel. En räkodling kan inte användas hur länge som helst, vilket gör att ny skog hela tiden måste skövlas för att få plats med nya odlingar.
Kemikalier och antibiotika sprids i odlingsregionerna
Odlingarna är ofta överfulla med räkor och fisk, vilket gör att sjukdomar och parasiter riskerar att spridas bland räkorna som odlas. För att motverka detta tillsätts ofta antibiotika och andra kemikalier i vattnet. Dessa kemikalier sprids sedan i andra floder och vattendrag i regionen, vilket påverkar både människor och vildliv negativt.
Befolkningen kring odlingarna riskerar att påverkas negativt
Att odlingarna har en negativ indirekt påverkan på människor är tydligt, men det finns även en direkt negativ påverkan. Miljontals av de människor som lever kring mangroveskogarna använder dem som en källa till allt från byggmaterial till föda. Om befolkningen kring odlingarna protesterar eller sätter sig emot avverkningen av träsken riskerar de att utsättas för allt från hot och misshandel, till tortyr och sexuella övergrepp. Träsken är dessutom en naturlig barriär mellan havet och kusten och fungerar på så sätt som ett naturligt skydd mot tsunamis.
Även räkor med ASC-märkning bör undvikas
Världsnaturfonden tog fram en märkning för “ansvarsfullt odlad fisk”. Naturskyddsföreningen sätter sig inte emot märkningen i sig, men anser att vissa livsmedel är så miljöfarliga i sig att de inte gör sig förtjänta av stämpeln. Vidare anser Naturskyddsföreningen att märkningen inte har bland annat sociala villkor för arbetstagare och återplantering av mangrove tillräckligt mycket i åtanke. Här kan du läsa mer om Naturskyddsföreningens syn på ASC-märkning i samband med odling av Jätteräkor.
Du kan verkligen göra skillnad!
Den direkta påverkan på både natur, miljö och människa som Jätteräkan har är stor, men det är väldigt enkelt att göra skillnad. Det enda du behöver göra är att undvika att både köpa räkan själv, och att i så stor utsträckning som bara möjligt undvika att äta den – även om du blir bjuden på det. Du kan också uppmana butiker och restauranger att sluta servera Jätteräkan, oavsett hur god den nu kan tyckas vara.
Tack för hjälpen!