Det danska köket beskrivs som baserat på säsongsbaserade ingredienser, samt som ekologiskt och nytänkande. Läs vidare för att lära dig om varför Danmark har blivit en av de mest kända destinationerna för matturism i världen.
Det danska köket
Det danska köket har utvecklats med hjälp av lokala råvaror som tillverkats av de danska bönderna. Ingredienserna förbättrades genom tillagningstekniker som utvecklades under 1800-talet och tack vare tillgången på fler varor efter den industriella revolutionen. Måltider som ofta kan ses på de danska köksborden är öppna smörgåsar, varma kötträtter, fisk och kötträtter som serveras med senapssås och garneringar. Landet är även känt för ölen Carlsberg och Tuborg. Precis som i de andra skandinaviska länderna är den danska matkulturen påverkad och inspirerad av kontinentala traditioner och trender. Importerade tropiska kryddor som kanel och muskotnöt används ofta i rätterna. Dansk mat har på senare tid förbättrats av danska kockar som utvecklat det nya danska köket. Detta är ett innovativt sätt att laga mat som använder sig av högkvalitativa lokala varor. Ett resultat av detta är att Danmark fått internationell uppmärksamhet för sin mat och detta har även influerat tillagning av mat på många restauranger i Köpenhamn.
Det danska kökets historia och utveckling
Det danska köket har ursprung i måltider som lagades av bönderna och serverades över hela landet, detta innan den industriella revolutionen år 1860. Rätterna som tillagades baserades på behovet av att använda naturliga produkter i omgivningen eller på familjens gård. Därför åts bröd, fisk, fläskkött och potatis över hela landet. Danska familjer hade sina egna utrymmen för lagring av produkter med lång hållbarhet, som råg till bröd, korn till öl, torkade ärtor till soppa, samt torkat och saltat fläsk. Industrialiseringen ledde så småningom till en ökning av konsumtion av färskt kött och grönsaker, men potatis och rågbröd förblev stapelvaror. När köttkvarnar och vedeldade ugnar utvecklades bidrog de till utvecklingen av nya rätter som köttbullar, grillat fläsk, biff av nötkött och kokad torsk. Kokade frukter eller bär till efterrätt var även populärt på denna tid.
Korvar utvecklades även då danskarna kunde kombinera korv med andra matvaror, eller använda korv som främsta ingrediens för vissa andra maträtter. Smörgåsar användes främst för korvar och smörgås av rågbröd blev en populär rätt, särskilt för de som arbetade.
Under 1960- och 1970-talet underlättade tillgången på djupfryst mat att utveckla snabbmaten, med fokus på Medelhavets kök. Under 1990-talet importerades ingredienser från södra länder medan andra produkter odlades på hemmaplan. Det franska köket har haft stort inflytande på det danska köket eftersom många unga danska kockar reste utomlands för att lära sig integrera de danska lokala ingredienserna i det klassiska franska och spanska köket. På detta vis lyckades de skapa finsmakande nordiska rätter som hjälpte till att placera Danmark på den gastronomiska världskartan.
Det nya danska köket
Det nya danska köket är en del av det nya nordiska köket som utvecklades i de nordiska länderna och i Skandinavien sen 2000-talet. Målet med det nya nordiska köket var att främja lokala, naturliga, och säsongsbaserade råvaror som bas för nya rätter. Detta påbörjades av Claus Meyer, en mataktivist och entreprenör, genom sina idéer och manifest. Hans handlingar har inspirerat många restauranger i Danmark och har introducerat lokala ingredienser i traditionella rätter, vilka ibland kan vara helt nya smaker för de som provar.
Vad är det som är så speciellt med det nya danska köket? Av erfarenhet kan inget ersätta de klassiska maträtterna. Men precis som allt annat måste saker utvecklas och anpassas till förändringar i miljön. I detta fall behövde det danska köket utvecklas för att förbättra smakerna och älskas och accepteras av många. I detta fall har lokala produkter hittat en väg till de traditionella skandinaviska recepten för fiskrätter och kötträtter. Lokala produkter användes när man förnyade och anpassade vissa av de äldre teknikerna, bland annat vid marinering, rökning och saltning. De lokala produkterna som används är raps, havre, ostar och äldre varianter av äpplen och päron.