Olika sorters glögg

Till advent dricker man glögg och äter lussebullar och pepparkakor. Glögg serveras varm och det passar årstiden bra. I det här mörkret – och i den här kylan – vill man gärna krypa upp i soffan med en varm kopp. Namnet kommer till och med från det gamla ordet “glödg” som kommer från verbet “glödga” som betyder just att värma upp.

Glögg är en nordisk företeelse men det finns varianter i andra länder. Varmt, kryddat vin dricks även i Frankrike i form av “vin chaud”, i Tyskland dricker man “Glühwein” och i Storbritannien är benämningen“mulled wine”.

Glögg förekommer i alkoholfria varianter och baseras då på saft eller alkoholfritt vin, men vanligast är att göra glögg på kryddat vin eller sprit.  

Vinglögg

Från början tror man att seden med vinglögg kom av att det förr i tiden kunde vara svårt att få tag på vin med hög kvalitet. Vinet blev också lätt dåligt under långa transporter eller på grund av dåliga lagringsförhållanden. För att förbättra smaken kryddade man vinet med socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma eller nejlikor. I Sverige dricks vinglöggen i synnerhet under den kalla årstiden och då framför allt före och under julen.

År 1609 dök uttrycket “glödgat vin” upp för första gången och då syftade man på tillverkningsmetoden – en sockertopp dränktes in i cognac och antändes och så fick sockret rinna ner i glöggen och ge sötma åt den. Men det var inte förrän på 1800-talet som glöggen blev riktigt populär. Då började vinhandelsfirmor att tillverka färdigblandad glögg och glöggen började förknippas med julfirandet. Tomtar och andra julmotiv prydde etiketterna på glöggflaskorna.

Varje år sedan 2003 tar Blossa fram en ny glöggsmak. I år är deras glögg en hyllning till Valencia och dess apelsiner. Du kan läsa mer om årets glöggsmak här.

Det vanliga är att vinglöggen görs på rött vin, men det förekommer även vita sorter. Vinglöggen smaksätts ofta med kanel eller kryddnejlika och har en alkoholhalt på mellan 7 och 14,5 volymprocent.

Starkvinsglögg

Både vin- och starkvinsglögg baseras på vinprodukter av druva. Medan vinglögg inte får innehålla tillsatt alkohol, så får däremot starkvinsglöggen göra det. Det finns reglerat vilka spritsorter som får tillsättas en starkvinsglögg. Cognac är en vanlig och tillåten sort, medan till exempel whiskey inte får användas som tillsats.

Precis som vinglöggen kryddas starkvinsglöggen med kryddnejlika och/eller kanel. Alkoholprocenten får ligga på 14,5 till 22 volymprocent för en starkvinsglögg.  

Spritglögg

Spritglöggen görs, precis som namnet antyder, på sprit. Halten vin eller vinprodukter får högst vara 50 procent i en spritglögg och det finns reglerat i spritförordningen vilka jordbruksprodukter som får användas i en spritglögg och regler om färgning och sötning.

Förr i tiden gjordes spritglöggen genom att kryddor och socker lades på ett galler. Under stod en skål med brännvin eller cognac. Spriten antändes och sockret och kryddorna smälte ner i spriten. Vanliga kryddor att använda var kryddnejlika, kanel, kardemumma, ingefära, pomerans, och pepparkorn. Alkoholhalten i en spritglögg är som lägst 15 volymprocent.

Glöggkoncentrat eller egengjord glögg

Om man har tid och intresse kan man blanda sin egen glögg. Trevliga recept hittar du här. Det finns även glöggkoncentrat att köpa i butik, där man själv kan blanda ihop en egen glögg på sprit, vin eller en alkoholfri bas.

Facebook Kommentarer