Till julbordet kan en snaps passa bra. Snaps, eller nubbe, är en mindre mängd brännvin som hälls upp i små glas och dricks i en klunk. Innan snapsen intas sjunger man en snapsvisa där “Helan går” kanske är den vanligaste snapsvisan året om, medan “Hej tomtegubbar” är den vanligaste att sjunga kring jul.
Kryddat brännvin dracks av medicinska skäl
Snaps är kryddat brännvin gjort på spannmål eller potatis. Den kanske mest kända sorten är akvavit som är kryddat med kummin och dill.
Att krydda brännvin är en gammal sed som sträcker sig långt tillbaka som till 1500-talet, då man tillverkade kryddad sprit för att bota sjukdomar. Man trodde att örter, kryddor och extrakt som tillsattes spriten skulle kunna bota otäcka sjukdomar som bland annat pesten. I dag kryddas brännvinet för smakens skull. Från början tillverkades brännvinet av vin, därav namnet brännvin, eftersom vinet “brändes”, alltså destillerades.
Vanliga smaksättningar
Många av de kryddor som användes för att smaksätta brännvin förr i tiden, används än i dag. Kryddor som går att odla själv hemma i trädgården, så som anis, fänkål, kummin och dillfrön är populära att krydda spriten med. Även fläder, johannesört, svarta vinbär och pomerans är vanliga smaksättningar, särskilt i vårt svenska brännvin.
I södra och sydvästra Sverige gör man gärna ett beskare brännvin som är malörtskryddat. Det här brännvinet går att dricka till julbordet, men rekommenderas kanske framför allt i samband med slutet av måltiden för att hjälpa matsmältningen på traven. Den bittra smaken kan nämligen ta över för mycket när den dricks tillsammans med mat.
Att göra egen snaps
Det går relativt enkelt att göra sin egen snaps till julbordet. Basen i ett kryddat brännvin är en neutral sprit av spannmål eller potatis som smaksätts med örter och kryddor.
Man kan krydda brännvinet på tre olika sätt. Antingen tillverkar man ett separat extrakt av de kryddor man väljer och tillsätter extraktet i spriten. Det andra sättet är att destillera basspriten tillsammans med kryddorna. Det tredje, och kanske vanligaste sättet när man gör egen snaps, är att helt enkelt lägga i kryddorna i spriten och låta de ligga och dra, “macerera”. På så sätt lakas doft- och smakämnen ur kryddorna och man får ett kryddat brännvin.
Skandinavisk specialitet
Att krydda spriten är en skandinavisk företeelse. I Sverige är akvaviten vanligast och namnet är skyddat inom EU. Akvaviten måste ha en alkoholhalt på minst 37,5 volymprocent och kummin och/eller dill måste ingå i smaksättningen. I Sverige görs även brännvin med bär, frukt eller malört som kryddning.
I Danmark är akvaviten torr och även här kryddas brännvinet med dill och kummin. Alkoholhalten är något högre än de traditionella varianterna i Sverige, och kan uppgå till 47 procent.
I Norge har man en akvavit med lite rundare smak och här kryddar man framför allt med kummin. Brännvinet lagras sen på gamla sherryfat. I Norge uppkom den första så kallade linjeakvaviten, och den tillkom av ett misstag. Briggen Trondheim Prove seglade år 1805 till Australien med akvavit i tunnor. Det var dock inte som ville ha spriten så den fick följa med i tunnorna tillbaka hem.
Väl hemma så upptäckte man att smaken var rejält mycket godare än när spriten hade lastats på. Troligtvis var det ekfaten, vågornas rörelse och temperaturskillnaderna under seglatsen som hade bidragit till förädlingen av spriten. Än i dag låter man akvaviter segla jorden runt med norska rederier för att få till linjeakvaviten.